söndag, juni 14, 2009

Att inte dricka...hur överföra det till sina barn?

Ämne: Föräldraskap

DN har på sin hemsida ett reportage om tre personer som inte dricker alkohol. Jag orkade inte läsa alla tre, men jag läste intervjun med Doreen Månsson och jag insåg att vi har precis samma inställning till alkohol.

Jag är inte uttalad nykterist, men jag drick i princip aldrig alkohol. De gångerna jag gör det beror det faktiskt mest på att jag inte orkar säga nej eller ge en bra förklaring till varför jag inte vill dricka gift. (Sedan 2002 har jag varit påverkad av alkohol två gånger) Det finns inte någon alkoholhaltig dryck som är godare än vatten, saft, pepsi eller något annat alkoholfritt. Så varför dricka något som smakar spolarvätska? När drycken dessutom har en otrevlig biverkning också. Illamående och huvudvärk dagen efter. Med detta i huvudet kanske man kan förstå varför jag tycker att det är konstigt att det är jag som ska försvara mitt beteende.

Men precis som Doreen så har jag inget emot att andra dricker, även om jag inte förstår det. Det ligger varken religion eller något annat bakom mitt "beslut". Alkohol är i och för sig dåligt ur hälsosynpunkt så det skulle ju kunna vara en undermedveten anledning.

För övrigt har jag aldrig förstått det där med att "lära sig" dricka olika saker. Oftast alkoholhaltiga drycker som öl, rött vin, whiskey men också kaffe. Hallå. Det smakar skit första gången man dricker det. Räcker inte det som beslutsunderlag? (Behöver jag ens säga att jag inte dricker kaffe heller. Ibland te, kanske två till tre gånger per år.) När jag började jobba drack jag en del te, kanske två tre koppar per dag. Så en kväll när jag satt och tittade på TV kände jag att jag "behövde" te. Så då slutade jag med det också. Jag tror generellt inte på beroenden.

Jaja, nästa fråga är ju hur man introducerar alkohol för sina barn när man själv inte dricker. Naturligtvis hoppas jag att barnet själv väljer att inte dricka, men det är säkert oerhört naivt att hoppas på detta. Att pränta in en sund inställning kanske får vara målet. Förbud tror jag inte på, då blir det bara spännande och det kan väl inte vara så lyckat...eller?

Mina föräldrar hymlade aldrig med alkohol. Jag har bara sett dem, eller snarare, en av dem onykter. Men då var jag vuxen. De har alltid hanterat alkohol okomlipcerat och rakt. Jag tror att min taktik ska vara att man inte måste lära sig att äta/dricka saker man inte tycker om. Det bygger dock en aning på att barnet tycker om all typ av mat.

Ett annat knep jag funderar på är att försäka introducera sport i stora mängder, vilket kanske gör att ett visst motstånd kommer automatiskt!

2 kommentarer:

  1. Fast det kom ju en undersökning häromåret (lagom vagt sådär) som visade att ungdomar som ägnade sig åt organiserad sportverksamhet drack MER än andra gupper. Men om de börjar spela bastuba kanske *funderar*

    SvaraRadera
  2. Hmmm...kanske kan vara sant. Jag är dock lite tveksam till det. Men om det nu stämmer så kanske det dricks vid "sportsammankomster" som träningläger eller när det är cup och det kanske är marginellt bättre...eller har jag helt fel?

    SvaraRadera