Ämne: jämställdhet, genus och reflektioner
Anledningen till detta oerhört bittra inlägg är att jag är så inåt helvete trött på att "män" som grupp kan framställas som kvinnoförtryckare, hustrumisshandlare och våldtäktsmän. Varför ska jag behöva bära hundhuvudet för något som andra personer gjort? Jag är emot våld. Mot barn. Mot män. Mot kvinnor. Mot människor.Jag vill inte, och tänker inte, ta ansvar för vad andra människor gör för hemskheter mot sina medmänniskor.Ytterligare en sak som gör att jag inte bekänner mig som feminism är att jag inte tycker att feministerna siktar på jämställdhet. Män är svin. Eller djur. Kvinnor är offer.
Tonen i följande inlägg är både överdriven och raljant. Jag har funderat på att censurera mig själv, men jag väljer ändå att publicera min kritik till feministernas jämställdhetsarbete.
Jag erkänner på en gång att det är få sidor som får mig att bli mer irriterad än
GenusNytt. Inte minst på grund av att namnet är tämligen illa valt med tanke på innehållet. Jag tycker att sidan innehåller en hel del onödiga påhopp hit och dit och dessutom en hel del ventilerande om att genuspedagogik skulle vara djävulens påfund.Ström och jag står långt ifrån varandra. Billing och jag står närmare varandra, men kanske inte jättenära. Här kommer dock min slutsats kring frågan i rubriken.
Jag tycker att feminismen och (en del kvinnors ständiga) offerroll är enerverande. Det senaste är en kvinnlig socialdemokratiskt (föräldraledig) politiker som gråter ut i tidningarna efter att ha fått nya arbetsuppgifter av Håkan Juholt. So what? Är det något att gråta ut om i tidningarna? Allvarligt? Jag tycker illa om Östros politik, men han gråter inte i tidningarna och han har väl ändå fått ta en större smäll än Maryam Yazdanfar? Eller Österberg för den delen. Han var tilltänkt partiledare, men det blev väl något helt annat. Man måste väl kunna få ge kvinnor andra arbetsuppgifter? Eller? Eller varför inte titta på Mona Sahlin. Hon fick ta massa skit för att hon var kvinna, var det inte så? För inte kan det väl vara så enkelt att folk inte tyckte att hon gjorde ett bra jobb helt oberoende av att hon är kvinna? Jag tyckte inte att hon gjorde ett bra jobb, men det tycker jag sällan att socialdemokrater gör, helt oberoende av kön.
Och på tal om Socialdemokraterna. Kommer de aldrig kunna tillsätta en man på någon position utan att få kritik. Valet av Juholt kändes omodernt, "Att ett feministiskt parti som S kan välja en man känns inte 2011". Ursäkta mig, men borde inte kompetensen vara aningen viktigare än könet på dem som tillsätts??
En annan sak som stör mig är just att satsningar hit och dit ska lyfta fram kvinnor och flickor. Eller egentligen, jag är inte emot det, jag är emot att liknande satsningar på män aldrig skulle gå att genomföra på grund av att det inte skulle vara politiskt korrekt. Eller tjejföreningar, tjejklubbar eller Chippendales. Jag personligen har inte ett smack emot något av detta. Go girls säger jag. Fast det jag inte förstår är varför manliga diton måste bekämpas på alla sätt och vis? Tjejer vill träffas utan killar. Jag förstår det. Vad jag inte förstår är varför det är en otänkbar tanke att även män kan tycka om att träffas utan tjejer.
Varför är det så viktigt att få in kvinnor i styrelser? Egentligen? Det är viktigt att kvinnor ges möjligheter, jag säger inte emot. Men varför satsas det inte på att få män att bli lärare? Sjuksköterskor? Barnskötare? Eller för den delen, få kvinnor att bli gruvarbetare, gatsopare eller lastbilschaufförer?
Och varför är inte män och kvinnor lika inför lagen? Hur i h-vete kan det vara möjligt? Följ Sveriges rikes lag för fan och skit i vem som är åtalad. Jag tycker att det är tragiskt med barnporr, men jag tyckte ändå att det var intressant (hemskt, men intressant) att det var så många kvinnor som nyttjade detta djävulens påfund. Polisen var chockad. Det kanske är dags att skrota glorian på kvinnornas huvud?
Ett område där killar är långt efter tjejer är i skolan, men hur hanteras det egentligen? Inte alls skulle jag vilja påstå. Ett exempel är att tjejer alltid (sedan man började mäta för drygt 50 år sedan) haft högre betyg än killar. Det är en myt att tjejer först på senare år har "gått om". Istället för att ta tag i problemet skyller man på pojkarnas så kallade "antipluggkultur". Det är ju bra att man kan skylla på något. 65 % av de nya studenterna på högskolor och universitet är kvinnor. Var är satsningarna för att bekämpa denna orättvisa?
En sak som skiljer mig från Ström (jag vet inte riktigt var Billing står i frågan) är att jag tror att genuspedagogik i förskolan/skolan just är receptet mot dessa orättvisor. Genuspedagogik på rätt sätt omvandlar barnen till individer och då möts man som en individ som är intresserad av teknik, matematik, slöjd eller vad det än må vara. Man möts inte som en pojke som förutsätts gilla teknik och inte kunna språk. Självklart innebär könsroller självuppfyllande profetior.
Och om något är dåligt kan man med fördel skylla på männen. Pappor tar inte ansvar för sina barn. Pappor tar inte ut föräldraledighet. Papporna överger sina barn. Allt är männens fel. För det första. Många mammor säger hur de vill dela upp ledigheten och pappan går ganska ofta med på det. En analys man kan göra är att många pappor är snälla mot barnens mammor och låter dem vara hemma. En annan analys man borde kunna göra är att mammor är egoistiska svin och lägger beslag på ledigheten. Men så får man inte säga. Och i ärlighetens namn tycker jag att pappor är lite mesiga som inte ryter ifrån.
"Jag ska vara hemma lika länge som du". Det är inte lätt att snacka bort ett sådant krav från en pappa. Eller det borde inte vara det i alla fall. Så pappor, skriv inte över dagarna, ta ut dem istället. Ni kommer inte ångra er. Och mammor, för att underlätta för pappan, kräv inte att få vara hemma så längre än pappan. Och om det inte var nog med detta så hjälper ju myndigheterna till att putta bort engagerade pappor. Mammor är bra - pappor är jobbiga och förmodligen barnvåldtäktsmän. Bäst att motarbeta honom.
Och slutligen den punkt som stör mig mest. Så fort man skjuter in att även män diskrimineras eller i vissa lägen är i underläge då blir man en petimeter som inte bryr sig om kvinnors utsatthet. Vilket jävla dravel. För fan. Man kan faktiskt tycka att flera saker är fel på en gång. Jag tycker att manlig omskärelse är förkastligt och jag tycker att det är horriblet att det görs i Sverige utan medicinsk anledning och på små pojkar även utan medicinsk utbildning. Varför skyddas inte pojkar mot detta övergrepp? Betyder mitt motstånd att jag på något sätt stödjer kvinnlig omskärelse? Knappast. Nej, man kan som sagt tycka att fler än en sak åt gången är fel och orättvis...märkligt men sant.
Pär Ström har börjat attackera frasen "kvinnor och barn". För det fick han kritik av Malin Wollin bland andra. Jag förstår inte hennes kritik. Jag tycker faktiskt inte att det är värre när civila kvinnor dör än när civila män dör. Värst tycker jag det är att barn dör. "Barn och civila" hade enligt mig varit ett bättre ordval.
Så min slutsats är, att även om jag sällan håller med Ström i hans "genus"kritik så tycker jag att det är bra att han för sitt lilla krig. Billing och jag står närmare varandra, men jag håller inte med allt han säger heller. Men jo, båda behövs.
