Ämne: Genus, könsroller och jämställdhet
Jag läste nyligen på SvD att skolan förstärker barnens könsroller, istället för att motarbeta dem. Det i sig är ju tämligen märkligt då skolans uppgift inte inkluderar förstärkande av könsroller, utan snarare tvärtom. Som vanligt när sådana här forskningsresultat publiceras dyker allehanda "tyckare" fram. Bland kommentarerna är ett av de mest frekventa utropen: "låt barnen vara barn", vilket i praktiken innebär att man inte alls ska motverka stereotypa könsroller, eftersom barnen ändå bara leker och de ska tillåtas fortsätta med det.
Det hade väl varit gott så, om det inte varit så att de flesta av dem som uttrycker dessa åsikter samtidigt ser till att deras söner inte leker "fjolligt", som med exempelvis dockor. Det är för de flesta föräldrar ok med tjejer som leker "pojkaktiga" lekar, men inte tvärtom.
Frågan jag ställer mig då är hur mycket man egentligen låter "barnen vara barn"? För är det något jag sett bland ungar så är det att de vill testa, de vill testa allt. Småtjejer testar och småkillar testar. Småkillar vill ibland leka med dockor och ibland vill de vara ute och leka tjuv och polis. Hur kan det vara "att låta barn vara barn" om det endast är ok för pojkar att leka pojkaktiga lekar?
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, problemet med genuspedagogik är att genuspedagogerna varit för dåliga på att nå fram med vad genuspedagogik egentligen är. Samtidigt har många genuspedagoger varit för inriktade på att bara förändra pojkarnas sätt att vara. Detta sammantaget har skadat genuspedagogiken något oerhört, för nu har något som egentligen är väldigt positivt blivit ett skällsord.
Det hade i och för sig varit trevligt om motståndarna till genuspedagogik hade orkat ta till sig var begreppet egentligen handlar om istället för att bara slänga ur sig dumheter som "låt barnen vara barn" när det är just det de inte vill.
En dag att vara krasslig på...
7 år sedan
"Jag har sagt det förr och jag säger det igen, problemet med genuspedagogik är att genuspedagogerna varit för dåliga på att nå fram med vad genuspedagogik egentligen är. Samtidigt har många genuspedagoger varit för inriktade på att bara förändra pojkarnas sätt att vara."
SvaraRaderaAlltså det du säger är att det inte är något fel på "genuspedagogik", utan att felet består i att snart sagt alla "genuspedagoger" inte vet "vad genuspedagogik egentligen är" och varit "inriktade på att bara förändra pojkarnas sätt att vara"...
...om man nu utgår från att alla dessa genuspedagoger ändå gör sitt bästa så skulle man ju kunna förledas att tro just att genuspedagogiken ä r en usel socialkonstruktivistisk teori vilande på svag teoretisk bas...
Genuspedagogernas huvudsyfte är att få pojkar att hata sig själva och begå fler självmord samtidigt som de lär flickor att hata pojkar och bli lesbiska. Så är det kort uttryckt.
SvaraRaderaLövet
SvaraRaderaNja, det jag säger är att det finns människor som säger sig arbeta för jämställdhet men egentligen inte gör det. Och nej, de flesta genuspedagoger vet vad det hela handlar om och arbetar naturligtvis efter att skapa en så bra miljöför barnen som möjligt. Jag har inte sagt att "snart sagt alla" gör ett dåligt jobb. Några gör det, men inte en majoritet.
Det som man däremot lätt kan inse är att genuspedagogerna har en mycket svår arbetsuppgift, det räcker ju med att läsa anonyms kommentar för att förstå vilken uppförsbacke de har att kämpa i.
Anonym
Haha, om vi säger såhär, jag förstår att du lämnade den kommentaren anonymt. Inte kul att skylta alltför offentligt med sådan okunskap...
Istället för att klanka ner på motståndarna till genuspedagogiken såsom varandes okunniga så kan du väl upplysa oss om den teoretiska grunden till genuspedagogiken.
SvaraRaderaDessutom kan du också ta fram den praktiskt utövade genuspedagogiken, till exempel avseende den kompensatoriska pedagogiken.
Ett tämligen bra förslag, dock försummar jag den här bloggen så mycket att jag inte kan lova några mer informativa inlägg. Att bara skriva och reflektera över nyheter och dylikt går betydligt snabbare. Dock ska jag fundera på att kanske börja med lite mer informativa inlägg...
SvaraRaderaOk, med andra ord har du inget att komma med.
SvaraRaderaMisstänker starkt att du inte har en aning om genuspedagogikens teoretiska grund eller genuspedagogikens kompensatoriska aktiviteter i praktiken.
Men du är duktig på att kalla andra för okunniga när de inte har samma uppfattning som du...
Det är din åsikt och den har du rätt till, precis på samma sätt som jag har rätt att kritisera människor som kategoriskt förnekar att genuspedagogik/jämställdsarbete i skolan/förskolan behövs.
SvaraRaderaVad gäller din misstanke får du misstänka precis vad du vill. Jag vet vilka kunskaper jag har och var (och från vilka) jag har hämtat dem.
Jag behandlar barnen i skolan olika. Inte efter kön utan utifrån att de faktiskt är olika, de är individer. Jag är inte "mjukare" med tjejerna och "hårdare" med killarna utan anpassar mig efter hur eleven i fråga är. Det har resulterat i att föräldrar har klagat till rektorn för att jag behandlar killar och tjejer olika... Lite spännande är det allt. Det som är mest spännande är att ingen av föräldrarna har varit i skolan och sett hur jag förhåller mig till eleverna. De har inte sett att jag inte automatiskt ber pojkarna om hjälp när något tungt ska flyttas eller vill ha hjälp av flickorna när vi ska producera något "fint".
SvaraRaderaMen anledningen till att du gör så är att du är medveten om att man annars "automatiskt" inte gör så. Det är just det inte folk verkar vilja förstå, att man automatiskt behandlar barn efter kön. En del inser i o fs det, men då förklaras det med biologiska skillnader eller andra märkligheter.
SvaraRadera(Och jo, jag tror att det finns en hel del biologiska skillnader mellan män och kvinnor fast problemet är ju att en del "biologiska" skillnader varierar med tiden. Märkligt kan man tycka...