Ämne: Föräldraskap, föräldraledighet och jämställdhet
Sådär ja, nu är jag alltså ledig. Det var en oerhört konstig känsla att avsluta allt på jobbet för att förbereda att vara hemma. Konstig, häftig och rolig.
Jag ska alltså vara hemma någonstans mellan 9 - 10 månader. Kommentarerna var många om detta. Oj oj oj, du kommer ju glömma vilka vi är. Vi kommer glömma att du finns etc.
Jag vet att ingen tycker att det är dumt, några tycker nog att det är konstigt, men ingen har sagt något negativt om detta. Det jag dock funderat på är hur en mamma hade bli bemött. Ingen hade reflekterat över att 10 månader skulle varit lång tid. Men men, jag antar att det kommer att bli bättre i framtiden. Dock trodde jag nästan att framtiden var mera här redan...
En dag att vara krasslig på...
7 år sedan
När jag deklarerade att jag skulle komma tillbaka när bebisen var åtta månader trodde min chef inte på mig. "Du kommer att ångra dig, det gör alla, du kommer också vilja vara hemma längre som alla andra mammor".
SvaraRaderaJag är inte speciellt förvånad över hans/hennes reaktion. Det är ju lite ovanligt. Dock är det synd att sådana kommentarer kommer för det påverkar nog mer än de tror.
SvaraRaderaJag kom på en kommentar till jag fick. "Du kommer att klättra på väggarna, du kommer nog tillbaks tidigare"
Hur många sådana kommentarer får tjejer tro?
Just så är det ju. Trots att de flesta mammor i min bekantskapskrets klättrar på väggarna minst lika mycket som papporna. Men kanske oftare accepterar att "det är ju så det är det är ändå värt det" typ.
SvaraRaderaÄn så länge klättras dock inte på några väggar. Jag återkommer när jag gör det! :-)
SvaraRadera