Ämne: Jämställdhet, föräldraskap och reflektioner
En sak jag funderat på är varför detektiver och poliser i böcker, TV-serier och filmer alltid försakar sin familj. De jobbar dygnet runt och de kommer med mängder av ursäkter för att prioritera ned familjen och upp fallet de jobbar med. Jag är inte polis så jag har ingen aning om ifall det är så det fungerar inom polisväsendet, men om så är fallet är det ju tragiskt.
Nu senast såg jag Kommisarie Winter som kanske inte kunde följa med sin familj på semester. Sedan har vi ju Wallander som inte ens visste om han hade firat sin dotters stundetexamen. Fast den värsta av dem alla som jag "stött på" är Sven Sundqvist i Roslund/Hellström-böckerna om Ewert Grens. Han har alltid något att fira med sin familj, men måste ställa in det för att Grens kräver det. Jag har lust att skrika rakt ut "men säg ifrån då för helvete!!!!" Stå upp för din rätt att umgås med din familj. I just detta fall är det extra känsligt eftersom Sven och hans fru varit tvungna att adoptera. Och inte ens när man har haft svårt att bilda familj prioriterar man familjen högre än arbetet.
Är det verkligen så kul att jobba? Är det så viktigt att de personer som är viktigast för en måste stå tillbaks? I böckerna är det tydligen så, men fiktionen verkar ju i detta ämne spegla verkligheten ganska bra...eller?
Själv lever jag efter devisen att man på sin dödsbädd inte kommer att ångra att man inte jobbade mer...
En dag att vara krasslig på...
7 år sedan
Jag har också tänkt på det! Har läst en hel del deckare på sista tiden. Läser nu Fladermusmannen och Harry Hole har varken vänner eller familj... Och gör en stor poäng av det. Framgångsrik detektiv = dålig familjefar - vad skickar det för signaler? Även Malin Fors, Mons Kallentofts polishjältinna brister i föräldranärvaro, minst sagt (så det är inte bara männen).
SvaraRaderaSant, läste Midvinterblod för ett tag sedan, men det var innan jag fick barn tror jag och då reflekterade man nog inte så mycket över det.
SvaraRaderaMen även mr Grens är ju tämligen ensam och saknar familj så tydligen kan man inte vara en bra (närvarande) förälder och framgåsrik polis, precis som du säger... Märkligt.
"på sin dödsbädd inte kommer att ångra att man inte jobbade mer... ", så bra sagt, eller skrivet då.
SvaraRaderaAmen!
SvaraRaderaFast jo: det finns rätt många som gör sådär. Speciellt egna företagare. Det lustiga är att de kvinnliga företagare jag känner inte missar födelsedagar. Måste vara genetiskt ;)
Klart det är genetiskt... Konstigt i o fs att jag kommer ihåg när alla fyller år... Men visst är det genetiskt!
SvaraRadera