onsdag, februari 16, 2011

"Min fru ville vara hemma lite längre den här gången."

Ämne: jämställdhet, genus, föräldraledighet, föräldraförsäkring och reflektioner
För några dagar sedan frågade jag en kollega när han tänkte vara föräldraledig. Hans svar: "Det blir nog tre till fyra månader i höst, min fru ville vara hemma lite längre den här gången". Tyvärr är jag en sådan som för sent kommer på de smarta saker att säga. Vad jag naturligtvis borde frågat var "Jaha, men vad vill DU då? Vill du bara vara ledig 25 procent av tiden?" Han var nöjd med att vara ledig, men jag tror knappt att han reflekterade över att han bara kommer att vara ledig 25 procent av tiden och hon 75 procent. 
När det gäller hans fru är jag mer kluven. Jag har full förståelse för att hon vill vara hemma länge, det skulle jag också vilja. Men jag skulle nog känna mig ganska ego om jag tåg 75 procent av något och partnern bara får 25. Å andra sidan kan jag tycka att han borde kunna tala för sin egen sak och helt enkelt kräva att vara hemma lika länge, om han nu vill det.
Hur som helst tycker jag inte att pappor ska vara nöjda om de får vara lediga några månader, de har samma rätt som mamman att vara hemma ett år eller vad nu hon vill.

Slutligen tycker jag ändå att det är upp till varje familj att själva välja hur man ska dela upp, jag förstår dock inte varför inte fler pappor vill/väljer att vara hemma mer...

11 kommentarer:

  1. Klockrent! När jag var gravid och sa att jag skulle vara hemma 7 mån sa alla till mig att vänta du bara, du kommer att ändra dig när bebisen har kommit. Jag replikerade med att det inte är min sak att bestämma för det inte är mina "mammadagar" utan våra föräldradagar så jag kan ångra mig hur mycket jag vill, det är ändå inte mitt ensamma beslut att ta. Nu har mina 7 mån snart gått, det ska bli skönt att börja jobba även om jag kommer att tok-sakna min son i början. Men det handlar om mig, han kommer att ha det fantastiskt med sin pappa på dagarna!

    SvaraRadera
  2. Jag tänkte också vara hemma lite längre den här gången, så jag och min man har därför räknat på hur vår ekonomi går ihop när jag tar färre dagar/vecka för att få MINA dagar att räcka så länge som möjligt. Jag skulle aldrig låta det ske på bekostnad av hans dagar.

    SvaraRadera
  3. Hej, ville bara säga att jag gillar din blogg skarpt och länkade till dig i mitt inlägg om inspirerande bloggare igår!

    Jag är varken pappa eller förälder men förvånad med dig över mycket av det du skriver. Du har en hängiven läsare!

    SvaraRadera
  4. Nej, varför vill itne pappor vara hemma mer? Varfö längtar inte de efter att ta det lugnt och dricka kaffe med liten mjuk bebis? Obegripligt.

    SvaraRadera
  5. Anonym. Det är just det som är grejen, det är så många som tydligen tycker/tror att det är mammans sak att ta beslut om hur föräldraledigheten ska delas.

    Camilla. Det är det som är det fina med det svenska systemet; att man kan välja att spara dagar första året.

    Maria. Kul att höra :-) Synd bara att jag försakar bloggen så mycket...

    spirrespoo. Jag tror dock inte bara att det är pappans fel. Jag tror att många pappor känner sig osäkra och om mamman vill vara hemma längre så är det den enkla vägen att gå att låta henna vara det. Det är ju inte så att speciellt många mammor bara säger 50/50 och börjar jobba tidigare för pappans skull.

    Fast å andra sidan tycker jag att papporna borde inse vad de har rätt till och inte bara automatiskt skriva över dagar... Vill man inte ge bort sina dagar så behöver man inte...

    SvaraRadera
  6. Nej, det är det jag menar. Att papporna inte 1. Vet sin rätt 2. Bryr sig om den 3. Kämpar för den. Det är därför jag blir så glad när jag hör pappor som berättar för andra pappor hur awesome det är att vara pappaledig. Mammor är så inskolade i / inställda innan de får barn på att "Nu när lilla söta bebisen kommer ska vi ha så mysigt tillsammans jättelänge", medan män mest får höra att "haha, nu minnsann är livet över för dig grabben, nu sitter du i klistret med bajsunge och sömnlösa nätter.

    SvaraRadera
  7. Men om jag som pappa inte får vara föräldraledig av min fru? Vi har bråkat och tjafsat om det hur länge som helst... ska man fortsätta så det leder till skillsmässa! Min fru: "Du får vara pappaledig men jag ska vara hemma jag med samtidigt som du är hemma", hur går det med ekonomin då?? Någon måste ju ta ansvar! Under tiden hon har varit hemma vägrar hon plocka ut mamma dagar! Ska jag hålla truten eller låta mina barn bli skilsmässobarn??? Hur långt ska man ta det?
    HEJA JÄMSTÄLLDA SVERIGE!!!!

    SvaraRadera
  8. Ber om ursäkt för extremt sent svar.

    Jag är ingen relationsexkert, men om mamman till mina barn sagt något sådant hade jag nog sagt nåt i stil med:

    "Skärp dig nu för helvete, jag är lika mycket förälder som du och jag har lika stor rätt som du att vara ledig ensam med mitt/vårt barn."

    Jag kan nog säga att jag inte hade kunnat ha barn och bo tillsammans med någon som säger något sådant. Men det är ju jag. Som tur är tyckte mitt barns mamma att jag naturligtvis också skulle få vara hemma lika länge som hon, även om hon gärna varit hemma längre...

    SvaraRadera
  9. Jag skulle inte vara nöjd om min sambo bara tog de öronmärkta dagarna! Söker jobb redan nu och bebis? Tre månader gammal. Hon ska veta att mammor och pappor tar ansvar för barn, hushåll och ekonomi. Tillsammans. Sen att jag inte mår bra av att vara hemma 100% är en annan femma!

    SvaraRadera
  10. Magdoo.

    Tack för din kommentar. Alla är olika. Själv tyckte jag att det var jättelätt att vara hemma 100 % :-)

    SvaraRadera
  11. Bra inlägg. Skrev ett längre inlägg som försvann pga captcha. Inte ditt fel men man orkar inte skriva om det som tagit 20min från början. Kontentan var dock att försäkringskassans regler styr parternas möjligheter till lika förutsättningar. Även var man bor (boendekostnader) styr mycket. Sen kan man vara väldigt jämställda sinsemellan men inte ha jämlika förutsättningar när båda bidrar till att få allt att gå runt

    SvaraRadera