Nu är det snart jul och nyår, så jag vill med detta inlägg önska alla just en god jul och gott nytt år!!!! Ha det så bra under helgerna!!
Jag har som målsättning att inte surfa så mycket under "ledigheten", jag har tänkt att försöka spendera tiden med familjen istället. Julen är ju ändå barnens högtid och inte datorns. Det kommer naturligtvis att resultera i färre inlägg här. Jag lovar inte ens att uppdatera något mer i år, men vi får se om jag kan hålla mig borta från tangenterna. Det kanske inträffar något som jag måste skriva om, vi får se. Om inte annat hoppas jag att vi hörs och ses nästa år!
Ämne: Våld, brottslighet, barnens rätt och uppfostran
En pensionär har ställts inför rätta i Jönköpings tingsrätt. Han är åtalad för ringa misshandel för att han har slagit en 12-åring. Nu sluter ett par busslaster med pensionärer upp bakom honom och de anser att han inte ska dömas. Kan anledningen till att så många pensionärer sluter upp bakom "70-åringen" att de själva växt upp med aga?
12-åringen hade varit tämligen jobbigt och det som fick bägaren att rinna över var när han kallade pensionären "gubbjävel". Många argumenterar för att (snor)ungarna "måste lära sig" och då kan tydligen en örfil vara rätt. Då ställer jag mig frågan vad 12-åringen lärde sig här. Det enda logiska han kan ha lärt sig är att ta till våld när tålamodet är slut.
Slutsatsen, enligt pensionärerna, är alltså att det ska vara ok att slå barn. Med samma logik antar jag att de också tycker att man ska få slå vuxna som är jobbiga? Eller är det bara barn som man ska ha rätt att slå när "man inte orkar" längre?
Kan jag ha förståelse för att pensionären slog till "snorungen"? - Ja, ungar kan vara förbenat jobbiga ibland.
Kan det försvaras? - Nej, absolut inte.
Våld är helt enkelt alltid fel, det är fel om det riktas mot vuxna och det är minst lika fel om det riktas mot barn. Genom att ta till våld mot barn visar man barnet att våld är en ok metod att ta till. Det faller in i kategorin "kontraproduktivt".
Har just fått reda på, via Pappapersson, att IOGT-NTO har en kampanj för att föräldrar ska fira en vit jul. (Alltså avstå från alkohol). Det tycker jag som en mycket bra idé. Julen är barnens högtid och då bör föräldrarna hålla sig nyktra. Nu menar jag inte att man inte får dricka något alls, men att dricka sig berusad under jul när det finns barn närvarande är ett tecken på mycket dåligt omdöme.
Så varför inte ansluta sig till kamanjen, den hittar ni här!
Nu är det ju så att man alltid ska hålla sig nykter framför sina barn, men på något sätt är julen speciell. Låt ungarna få fira den med nyktra föräldrar!
Jag brukar köpa Faktum (de hemlösas tidning i Göteborg), ibland köper jag flera exemplar av samma nummer. Jag är inte bäst på att ge pengar till välgörenhet, men Faktum köper jag mer än gärna. Där vet jag definitvt att pengarna kommer till rätt person. Dessutom är tidningen bra men syftet med den är ännu bättre. Att göra rätt för sig och sälja en tidning är något som jag definitivt tycker man ska uppmuntra.
Det finns en liknande tidning i Stockholm, den heter Situation Stockholm, köp den om du bor där! I Skåne (Malmö, Helsingborg och Lund) kan man köpa Aluma. Det kanske finns fler liknande tidningar, men de känner jag i så fall inte till.
Här kommer en lite annorlunda julsång som sånär får mig att gråta varje gång jag hör den. (Lyssna på texten och känn hur man blir fuktig i ögonen)
Jag vet inte om man får göra det, men jag skriver ut texten här. Om jag bryter mot någon lag påtala detta och jag tar genast bort den!
Snowstom - Jul
Nu är det jul igen och alla ljusen tindrar.
Snögubbar överallt och lyktor i varje park.
Mot den bitande kylan får vi julklappar som lindrar.
Aldrig på året är gemenskapen så stark.
Men det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.
Kommersen är blomstrande, vi fyller önskebrunnar.
Och nästan överallt från största hus,
till minsta skjul står skinkan på bordet,
och det vattnas i våra munnar.
Kalle Anka och hans vänner önskar god jul.
Men det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.
Juldagsmorgon, solens första strålar träffar taken.
Och eldens sista låga flämtar svagt i våran spis.
Men det är inte bara Tomten som är vaken,
någonstans i stan blir tårar till is.
Det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.
Enligt Britta Svensson på Expressen utnyttjar Tiger Woods trasiga kvinnor. Så kan det ju vara. Men kan det inte ocskå vara så att kvinnor utnyttjar Tiger Woods för att han är rik? Eller är man helt ute och cyklar då?
Uppdatering: Läste nu att det handlade om sexköp och du kommer saken i en annan dager, då ger jag Britta mer rätt i sin krönika.
Elin är ett offer för en otrogen man. Ingen tvekan om det, men rättfärdigar det jakt med golfklubba? (Om nu det har inträffat) Enligt mig är jakt med farligt vapen faktiskt värre än otrohet, mest för att det ena är livsfarligt, det andra är "bara" högst omoraliskt, oetiskt och förbannat dumt.
Är det verkligen så att kvinnor alltid är offer och män alltid förtjänar det de råker ut för.
Och jo, jag tycker att Woods har betett sig som en idiot och det är förkastligt att vara otrogen mot sin familj. Jag tycker bara att det är lite konstigt att det är ok för Elin att jaga sin man med en golfklubba. Som reflektion kan man ju fundera på hur den motsatta situationen hade mottagits av (svensk) media. Woods jagar den otrogna Elin med golfklubba. Hade det då inte varit fokus på Woods jagande och inte på ELins otrohet. (Elin och Woods får här agera exempel på en mer generell tanke).
1.
Hur skulle ni hantera följande situation? Man kommer inte på toalettet på öppna förskolan. På toalettlocket ligger en hopprullad använd blöja. Man vet vems dem är. Såhär skulle jag göra: Jag skulle slänga blöjan, tycka att personen som glömde den var klantig och sen skulle jag inte bry mig så mycket mer. Som ni säkert förstår var det jag som glömde blöjan. (Anledningen var ett ovanligt struligt barn som inte ville ha sina byxor på sig). Efter kanske 15 minuter kommer en mamma fram till mig. "Jag tror att du glömde en blöja på toan" Oj, så klantigt, jag ber om ursäkt sa jag. Sedan började gå mot toan för att slänga blöjan, då säger hon "Det är lugnt alltså, jag har slängt den." Jag blev mållös. Vad var poängen med att tala om det för mig? Tror hon att jag har som vana att glömma använda blöjor på toalettlocket? Jag är säkert överkänslig, men jag tyckte det kändes som att hon försökte påvisa att jag var en klant. (Och nu kanske jag har fel, men jag tror inte att hon skulle sagt till en mamma) Eller är det så att mammor aldrig skulle glömma en blöja på detta sätt?
2.
Idag gick jag på bussen, jag bar ett barn och körde vagnen med andra handen. Väl på bussen strulade Västtrafiks idiotiska kortläsare så jag fick ställa ned barnet på golvet och ta fram kortet. Bussen startade och jag trillade och råkade stöta till en person. Denna persons granne utbrister till mitt barn. "Oj, så duktig du är som klarar dig själv när din pappa inte klarar av det". Jag blev mållös, men det var fan nära att jag ramlade en gång till med knytnäven först in i hennes ansikte. Dock försöker jag undvika våld så jag och lillan satte oss på en plats i närheten istället. Där räknade jag till 10 ett par gånger.
3.
Här placerar vi Kristian Ödell på Västtrafik som tycker att handikappade ska vänta tills en handikappanpassad vagn kommer. Nu är det väl så att Ödell tyvärr får bära hundhuvudet för något som är hela Västtrafiks fel. Och varför är det fel då? Jo, för att de lutar sig på regler som inte finns, läs här!
Om det är några som borde gå på medieträning så är det Västtrafik, det nya biljettsystemet är så uppåt väggarna korkat att högutbildade människor som till och med jobbar med kollektivtrafik inte förstår hur man ska göra. Detta skyller Västtrafik på resenärerna. Det är tur för styrelsen för Västtrafik att de är politiskt tillsatta, annars hade de nog fått sparken efter detta fiasko. Att dessutom inte ha vett nog att förstå var sympatierna hamnar när man kastar av en 5-årig handikappad kille från spårvagnen slår alla rekord i idioti.
När jag var liten tittade jag och min familj nästan alltid på jullovsmorgon. Det var ett sätt att umgås och när man var ledig var det ett bra sätt att ta sig upp på morgonen. När jag tänker tillbaks på det är det glada och trevliga minnen. Jag kommer bland annat ihåg serien om "Mika" som skulle transportera en ren någonstans. (Jag tror att han hette Mika och jag tror att han skulle transportera en ren, det var ju säkert 25 år sedan man såg det). Jag kommer inte ihåg om Bröderna Dahl också gick på jullovet eller om det var på sommaren man fick njuta av dessa norska hjältar.
Nu meddelar SVT att man lägger ned jullovsmorgon. De konstaterar att det nog är mest föräldrarna som kommer att sakna programmet. De har säkert rätt, vad vet jag om dagens barns TV-vanor? Men inte desto mindre tycker jag att det är tråkigt. Jullovsmorgon var något trevligt och mysigt i vintermörkret.
För övrigt tycker jag att dagens barnprogram är dåliga. Tacka vet jag Lillstrumpa och syster-yster, Vilse i pannkakan, boktipset, Bröderna Dahl, Lördagsgodis, Fem myror är fler än fyra elefantar, Trazan och Barnarne med flera. Dock är det väl så att dagens ungar gillar dagens barnprogram. Gårdagens ungar, alltså sådana som jag, vi gillar gårdagens program. Nostalgi tror jag att det kallas...
Läste idag att endast 30 % av Sveriges föräldrar har gått någon utbildning i första hjälpen inriktad på barn. Jag och min sambo gick en sådan kurs för några månader sedan och det var oerhört nyttigt. Även om man tidigare gått första hjälpen-utbildningar glömmer man lätt hur man ska göra. Dessutom går utvecklingen framåt vilket gör att dagens kurser inte ser likadana ut som dem som anordnades för tio år sedan.
Jag kan bara rekommendera att gå en sådan kurs. Jag känner mig inte alls säker på vad jag skulle göra om något hände, men jag har i alla fall fått öva lite på saker och något kommer man förhoppningsvis ihåg ifall man nu skulle behöva använda dessa kunskaper någon gång.
Axel Schulman känner sig kränkt för att han inte får komma in på diverse kaféer för att han har barn och barnvagn med sig. What´s the big deal? Gå till ett annat kafé då, det kan inte vara så svårt, i alla fall inte i Stockholm. Eller?
Själv har jag full förståelse för att det är "barnförbud" på vissa kaféer. Jag förstår att folk stör sig på barnskrik och jag förstår att springande barn runt benen inte är vad alla önskar sig. Jag inser också att även om jag tycker att det är sött när min lilla toddler springer upp och ned i trappan kan det störa andra. Mina barn - andras (snor)ungar.
Det hela handlar lite om vett och etikett också. För det hela hade nog inte varit ett stort problem om föräldrar hade vett att säga till sina springande, hoppande och skrikande barn. Och om inte det funkar får man faktiskt gå ut med barnen. Det är att visa de andra kafébesökarna respekt.
Själv blir jag lite purken om man inte får komma in, men sedan tänker jag skadeglatt "då ger jag mina pengar till någon annan då. Your loss"
- Är drygt 30 år gammal - Bor i Göteborg - Är sambo - Har en dotter - Tycker om dykning, klättring och vandring - Ser mycket film och lyssnar på massa musik
Förord
Jag tycker om att skriva, jag är inte speciellt bra på det, men det är kul.
Efter att vi fått vår dotter lånade min sambo boken Hemliga pappan på biblioteket och då kände jag att jag också skulle skriva lite om att bli pappa. Därför startar jag härmed bloggen Den förvånade pappan!
Jag hoppas att den Hemliga pappan inte tar illa upp, detta är inte tänkt som en billig kopia eller något i den stilen, jag vill bara skriva av mig lite och att då göra det i bloggform känns idealiskt!
Kontakta mig
Vill du kontakta mig är det bara att skicka ett mail till:
